Typer av genetisk nedärvning

Sjukdomar av genetiskt ursprung uppstår på grund av närvaron av förändringar eller mutationer i DNA. Generellt kan dessa mutationer uppstå spontant hos en individ (de novo-mutation), eller i den könscellinje som möjliggör överföring till avkomman. Inom dessa senare kan vi finna:

• Autosomal dominant nedärvning eller AD: en sjukdom anses ärvas med detta mönster när det förändrade genet dominerar över det normala och det räcker med en enda kopia av mutationen för att sjukdomen ska manifestera sig. Eftersom det är autosomalt, innebär det att förändringen finns på en av de 22 icke-könskromosomerna eller autosomerna, och kan påverka både söner och döttrar på samma sätt. I dessa fall brukar drabbade individer förekomma i alla familjegenerationer och, generellt sett, är sannolikheten att varje barn kommer att ärva sjukdomen 50%.
• Autosomal recessiv nedärvning eller AR: den här typen av nedärvning sker när det normala genet dominerar över det muterade, så att det krävs två kopior av det förändrade genet för att symptomen ska uppstå. Eftersom det är av autosomalt ursprung, finns det förändrade genet i en av de 22 icke-könskromosomerna, och kan ärvas på samma sätt av både söner och döttrar. Denna typ av sjukdomar brukar inte förekomma i alla generationer i en familj, och det är nödvändigt att båda föräldrarna är bärare av det muterade genet. I dessa fall, och generellt sett, skulle sannolikheten att ärva sjukdomen vara 25%, med 50% sannolikhet att vara en asymptomatisk bärare och 25% att inte bära den muterade allelen.
• Dominant nedärvning kopplad till X-kromosomen: denna typ av nedärvning sker när det förändrade genet finns på den sexuella X-kromosomen och det muterade genet dominerar över det normala. Kvinnor är bärare av två X-kromosomer medan män bara har en. Generellt sett, eftersom kvinnor ärver en kopia av denna kromosom både från sin far och sin mor (män ärver sin kopia av X-kromosomen enbart från sin mor), drabbas de oftare av denna typ av sjukdomar. Om modern har sjukdomen har hennes barn samma sannolikhet att ärva sjukdomen, oavsett kön. Om fadern är den drabbade, kommer alla hans döttrar att vara sjuka medan hans söner kommer att vara friska.
• Recessiv nedärvning kopplad till X-kromosomen: detta inträffar när det förändrade genet finns på X-kromosomen men det normala genet dominerar över det muterade. Denna typ av sjukdomar är mycket vanligare hos män eftersom de bara har en kopia av X-kromosomen och, om de ärver den muterade allelen, kommer de att utveckla sjukdomen, medan kvinnor som ärver en muterad kopia av genen kommer att vara bärare men inte sjuka, eftersom de har två X-kromosomer.
• Mitokondriell nedärvning: Den största delen av det genetiska materialet finns i kromosomerna, inuti cellens kärna, men en liten mängd DNA finns i mitokondrierna, intracellulära organeller som är involverade i ämnesomsättningen. Detta mitokondriella DNA överförs med ett särskilt arvsmönster eftersom mitokondrier enbart ärvas från modern. På grund av detta kommer alla barn till en drabbad mor att ärva förändringen, vilket inte är fallet om fadern är den drabbade.

Utöver de ovan nämnda typerna av nedärvning måste man också beakta ett viktigt begrepp: penetrans. Det är den procentandel individer med en specifik genotyp (DNA) som uttrycker den förväntade fenotypen (symptom). På så sätt talar man om fullständig penetrans när 100% av individerna visar den förväntade fenotypen enligt deras genotyp, och om ofullständig penetrans när denna procentandel är lägre, så att inte alla individer med en patologisk genotyp utvecklar sjukdomen.