Vad är DNA och nukleotider?

DNA (deoxiribonukleinsyra) är den organiska molekylen som lagrar informationen som möjliggör syntesen av alla komponenter i en organism. Det kan jämföras med organismens tillverkningsmanual. Hos människor finns det mesta av DNA:et inuti cellkärnan. Med några få undantag, som röda blodkroppar, har alla celler i organismen samma DNA, och skillnader mellan cellgrupper beror på de regioner av denna information som kodas och läses. Det är också ansvarigt för den ärftliga överföringen, det vill säga de egenskaper och karaktäristiska drag som individer för vidare till sin avkomma.

Detta är vad som gör det möjligt att utifrån celler som hittats i saliv göra en DNA-studie av hela individen. Det gör det också möjligt att, utifrån en individ, känna till predispositioner för sjukdomar och egenskaper hos andra blodssläktingar.

Nukleotider är molekylerna som utgör DNA. DNA är faktiskt en polymer av nukleotider, en kedja av nukleotider som bildar den berömda dubbelhelixen. Det finns fyra typer av nukleotider i DNA: adenin, cytosin, tymin och guanin. Beroende på den ordning som dessa fyra nukleotider följer, är den information de förmedlar till cellen olika. Om DNA är tillverkningsmanualen, så är nukleotiderna de bokstäver som manualen är skriven i.

De så kallade SNPs (singelnukleotidpolymorfismer) är förändringar där en nukleotid byts ut mot en annan, till exempel att byta en adenin mot en tymin i DNA-kedjan.